Riksdagsval Sverige 2026 (riksdagsvalet) — Resultat

Riksdagsvalet den 13 september 2026

Sverige går till val söndagen den 13 september 2026. Då förnyas alla 349 mandat i riksdagen, och samtidigt hålls val till 20 regionfullmäktige och 290 kommunfullmäktige. Valdagen bestäms inte av regeringen: enligt regeringsformen hålls ordinarie val den andra söndagen i september vart fjärde år, så datumet har varit känt ända sedan valet 2022. Omkring 7,7 miljoner personer är röstberättigade. Vallokalerna stänger klockan 20.00, och den preliminära rösträkningen inleds omedelbart därefter.

Så publiceras valresultatet här

På den här sidan visas det officiella preliminära valresultatet allteftersom Valmyndigheten publicerar det, tillsammans med valdeltagandet och en interaktiv karta över Sveriges 21 län. Varje siffra åtföljs av uppgift om hur många valdistrikt som är räknade, eftersom ett partis andel tidigt på kvällen bygger på de distrikt som råkar ha rapporterat först. Inga vallokalsundersökningar publiceras. Medan rösträkningen pågår visar sidan hur mandaten skulle fördelas om räkningen slutade i det ögonblicket, beräknat med riksdagens egen metod på de hittills räknade rösterna och tydligt märkt som en beräkning; den officiella mandatfördelningen ersätter den när rösträkningen är klar. Siffrorna hämtas direkt från Valmyndighetens egen resultattjänst, inte från andrahandskällor.

Preliminärt och slutligt valresultat

Valnattens rösträkning är preliminär. Under valnatten räknas de röster som lagts i vallokalerna och de förtidsröster som hunnit fram till valdistrikten. Övriga förtidsröster, brevröster från utlandet och röster som måste kontrolleras räknas i den så kallade onsdagsräkningen veckan efter valdagen. Den slutliga rösträkningen görs av länsstyrelserna, och därefter fastställer Valmyndigheten valresultatet och fördelar mandaten. Skillnaden mellan det preliminära och det slutliga resultatet är normalt liten, men den kan vara avgörande för ett parti som ligger nära fyraprocentsspärren — och därmed för vilket block som kan bilda regering.

Valsystemet i korthet

Riksdagen väljs proportionellt, i ett av Europas mest renodlat proportionella system. Av de 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat fördelade på 29 valkretsar, medan 39 är utjämningsmandat som jämnar ut fördelningen så att den motsvarar partiernas andelar av rösterna i hela riket. Mandaten fördelas med den jämkade uddatalsmetoden. För att få mandat måste ett parti få minst fyra procent av rösterna i hela landet, eller minst tolv procent i en enskild valkrets. 175 mandat utgör egen majoritet.

Väljaren kan kryssa en enskild kandidat på partiets lista, vilket kan ändra ordningen på vilka som blir invalda. Sverige har inget separat val av regeringschef: efter valet föreslår riksdagens talman en statsministerkandidat, som tillträder om inte en absolut majoritet av ledamöterna röstar emot. Den regeln — negativ parlamentarism — är skälet till att minoritetsregeringar är vanliga i svensk politik.

Partierna och det politiska läget

Åtta partier sitter i riksdagen: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Sedan valet 2022 leder Ulf Kristersson (M) en regering tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet. Det samarbetet bröt ett långvarigt mönster: de etablerade partierna hade i åratal avvisat samarbete med Sverigedemokraterna, och partiets roll som regeringsunderlag var en historisk omläggning av svensk politik. Socialdemokraterna, som leds av tidigare statsministern Magdalena Andersson, är fortfarande största enskilda parti och har varit det i samtliga riksdagsval sedan 1917.

Frågorna som avgör

Lag och ordning har dominerat de senaste årens debatt. En våg av skjutningar och sprängningar kopplade till kriminella nätverk, med en dödlighet i skjutvapenvåld bland de högsta i Europa, förde brottsligheten och integrationen till toppen av dagordningen och bar upp högersidans seger 2022. Därtill kommer migrationspolitiken, hushållens ekonomi efter år av hög inflation och höga räntor, elpriserna och kärnkraftens framtid, samt Sveriges försvarspolitik efter Natomedlemskapet i mars 2024, som avslutade två sekel av militär alliansfrihet. Klimatpolitiken och den gröna omställningen, inte minst elektrifieringen av basindustrin i norr, skiljer också blocken åt.

Valet 2022 som jämförelse

Valet i september 2022 gav ett av de jämnaste resultaten i modern svensk historia: högersidan fick 176 mandat mot vänstersidans 173. Socialdemokraterna blev återigen största parti med 30,33 procent och 107 mandat, men Sverigedemokraterna gick om Moderaterna och blev näst största parti med 20,54 procent och 73 mandat, mot Moderaternas 19,10 procent och 68 mandat. Vänsterpartiet fick 6,75 procent, Centerpartiet 6,71, Kristdemokraterna 5,34, Miljöpartiet 5,08 och Liberalerna 4,61 procent — det sistnämnda knappt över spärren. Valdeltagandet var 84,21 procent.

Den politiska geografin

Väljarmönstren är stabila. Socialdemokraterna och vänstern är starkast i den industriella norra delen av landet, i delar av det tätbefolkade södra Sverige och i innerstäderna. Moderaterna går bäst i välbärgade förorter kring Stockholm och längs västkusten. Sverigedemokraterna har sitt tyngsta stöd på landsbygden i söder, särskilt i Skåne och Blekinge. Storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för en stor del av de 349 mandaten, vilket gör att förändringar i storstäderna och deras pendlingsområden ofta avgör vilket block som kan samla en majoritet.

Vad man ska titta efter i år

Den centrala frågan är om regeringsunderlaget kan förnya sin knappa majoritet eller om Socialdemokraterna kan samla ett alternativ. Följ Sverigedemokraternas utveckling, de mindre regeringspartiernas kamp mot fyraprocentsspärren — Liberalerna har legat nära den — och Miljöpartiet och Centerpartiet på vänsterflanken. Eftersom resultatet hänger på små marginaler kan utjämningsmandaten och den avslutande räkningen av förtids- och utlandsröster avgöra vem som kontrollerar kammaren.

Vanliga frågor

När hålls riksdagsvalet 2026?

Sverige röstar söndagen den 13 september 2026. Datumet följer av regeringsformen, som lägger ordinarie val till den andra söndagen i september vart fjärde år. Väljarna utser samtliga 349 ledamöter i riksdagen, och samma dag hålls val till 20 regionfullmäktige och 290 kommunfullmäktige.

När kommer valresultatet?

Vallokalerna stänger klockan 20.00 och den preliminära rösträkningen redovisas normalt samma kväll. Onsdagen efter valdagen genomförs den så kallade onsdagsräkningen, där bland annat sena förtidsröster och brevröster från utlandet räknas. Det slutliga resultatet fastställs av Valmyndigheten ungefär en vecka efter valdagen.

Hur fungerar det svenska valsystemet?

Riksdagen väljs proportionellt. 310 fasta valkretsmandat fördelas på 29 valkretsar och 39 utjämningsmandat jämnar ut fördelningen på riksnivå. Mandaten fördelas med den jämkade uddatalsmetoden. Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet, eller minst tolv procent i en valkrets, för att få mandat. 175 mandat utgör egen majoritet.

Vilka partier sitter i riksdagen?

Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga riksdagsval sedan 1917.

Vem styr Sverige i dag?

Ulf Kristersson (M) har varit statsminister sedan oktober 2022 och leder en regering med Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet.

Var kommer siffrorna på den här sidan ifrån?

Direkt från Valmyndighetens egen resultattjänst, allteftersom den publicerar den preliminära rösträkningen. Varje siffra åtföljs av hur många valdistrikt den bygger på. Inga vallokalsundersökningar och inga prognoser publiceras här.

Compiled and reviewed from official results by ElectioMap. See our data methodology.